Fondrobot eller egna fonder? Så väljer du rätt strategi

En av de vanligaste frågorna vi får är: “Ska jag använda en fondrobot eller köpa egna fonder?”. Svaret beror på hur mycket tid, kunskap och intresse du har. Här reder vi ut begreppen så att du kan göra rätt val för din plånbok.

Läs också: Vill du veta vilken robot som är bäst? Se vår guide Bästa Fondrobot 2025.

Vad är skillnaden?

Fondrobot (t.ex. Lysa, Opti)

En fondrobot är en automatiserad tjänst. Du svarar på frågor om din ekonomi, och roboten köper en korg av fonder åt dig. Den sköter sedan allt: sätter in pengar, köper andelar, och ombalanserar (säljer det som gått bra och köper det som gått dåligt) för att hålla din risknivå konstant. Detta är vad Finansinspektionen ofta lyfter fram som en fördel för konsumenter som vill ha ett enkelt sparande.

Egna fonder (t.ex. via Avanza, Nordnet)

Att köpa egna fonder innebär att du själv loggar in hos din nätmäklare, väljer vilka fonder du vill ha (t.ex. en global indexfond), och bestämmer fördelningen. Du måste själv komma ihåg att logga in och justera om fördelningen ändras för mycket över tid.

---

Fördelar med Fondrobot

1. Automatisering: Det största plusset. Du slipper tänka. Pengarna dras via autogiro och investeras direkt.
2. Beteendecoaching: En robot hjälper dig att inte göra dumma saker, som att sälja allt när börsen går ner. Den håller dig till din plan.
3. Automatisk ombalansering: Detta är svårt att göra själv. Roboten ser till att du alltid har t.ex. 80% aktier och 20% räntor, vilket kan öka avkastningen och sänka risken över tid.
4. Rätt risknivå: Många sparare tar antingen för hög eller för låg risk. Roboten räknar ut vad som är lagom för dig.

Fördelar med Egna Fonder

1. Lägre avgift: Om du väljer de absolut billigaste indexfonderna själv kan du komma ner i 0,20 % i total avgift. En fondrobot kostar ofta 0,30–0,40 %. Skillnaden är liten, men den finns.
2. Full kontroll: Du bestämmer exakt vad du äger. Vill du ha extra mycket teknik eller tillväxtmarknader? Det går inte alltid att styra i en robot.
3. Roligare (för den intresserade): Om du gillar ekonomi är det lärorikt att bygga sin egen portfölj.

---

Jämförelse i siffror

Låt oss jämföra kostnaden för en investering på 100 000 kr över 20 år (antagen avkastning 7 %). Du kan räkna på dina egna siffror med vår ränta-på-ränta kalkylator.

Alternativ	Avgift	Slutvärde (ca)
Egna billiga indexfonder	0,20 %	372 000 kr
Fondrobot (t.ex. Lysa)	0,35 %	361 000 kr
Dyra aktiva fonder	1,50 %	290 000 kr

Skillnaden mellan egna fonder och fondrobot är ca 11 000 kr på 20 år. Är bekvämligheten värd 45 kr i månaden? För de flesta är svaret ja.

Visste du att? De flesta aktiva förvaltare misslyckas med att slå index över tid. Enligt SPIVA-rapporter underpresterar en majoritet av aktiva fonder jämfört med passiva indexfonder på 10 års sikt.

Vilken typ är du?

Välj en fondrobot om:

• Du vill att sparandet ska sköta sig självt.
• Du är osäker på vilken risk du ska ta.
• Du vet med dig att du kan bli nervös när börsen skakar (roboten hjälper dig sitta still i båten).
• Du vill ha en “bra nog”-lösning som slår 90% av alla sparare.
• Jämför alternativ: Se vår lista över alla fondrobotar.

Välj egna fonder om:

• Du är intresserad av ekonomi och tycker det är kul.
• Du vill jaga de absolut lägsta avgifterna.
• Du har disciplinen att logga in en gång om året och ombalansera själv.
• Du vill ha specifika nischfonder i din portfölj.

Vår rekommendation

För nybörjaren och den ointresserade är en fondrobot (som Lysa eller Opti) nästan alltid det bästa valet. Risken att göra fel med egna fonder (t.ex. köpa dyra fonder eller sälja i panik) är mycket dyrare än den lilla extra avgift roboten tar.

För den intresserade kan en kombination vara bra. Ha basen i en fondrobot eller en billig global indexfond, och använd en mindre del av kapitalet (t.ex. 10 %) till att välja egna fonder eller aktier för att det är kul. Läs mer om sparande hos Konsumenternas.